Lia

Hallå vilken fantastisk låt och vilken video sen då.
Kan inte sluta lyssna.
Nam.

Stockholm är en liten ankdamm brukar Emma alltid säga. Jag håller med.

Jag äter.
Jag äter peperoni. Ur en liten skål. Jag slänger stumparna i en annan skål. Skålen jag åt blåbärsfil med müsli ur. Mellan tuggorna äter jag vitkål. För konsistensens skull.
Samtidigt tittar jag på greys anatomy. jag har inte kommit till den jobbiga biten än då jag börjar gråta (den kommer Alltid, tro mig)
jJag måste ha hörlurar för jag hör inte vad de säger mellan tuggorna.
Jag tror att det jag gör är en aningens osunt. Eller sättet jag gör det på i alla fall.
Innan peperonin åt jag grön sparris med salt på. Jag tinade dom i hett vatten ungefär samtidigt som jag åt en ost. En ost, okej inte en hel ost, men ändå ganska mycket. Typ 150 gram kanske. Och innan det åt jag skorpor med fikonmarmelad.
Hur som helst. Jag tror jag är lite överarbetad och ledsen. Anastelle är jättearg på mig för jag missade hennes födelsedagsfirande och jag förstår henne.
Jag känner mig dum o ledsen så jag äter.
Nu sprutade jag peperonisaft på min dator.

Känns inte vikten av att få veta exakt Vilka låtar som spelades på Guantanamo ganska irrelevant i sammanhanget?

jag tänkte att det var längesen. att det har gått en evighet och att jag borde skriva något. Något litet åtminstone. men det lockade fan mer med att se nicole richies nya frisyr och hur man "får den" på bloggportalens första sida.
Sanningen är väl att jag blivi lat. Eller nåt.
Jag är ganska lycklig idag. idag som i de flesta dagar just nu i mitt liv.
Kanske är det för att jag har en pojkvän. Kanske är det för att jag gick igenom en skitjobbig upplevelse förra året och återhämtade mig. Kanske är det för att jag har ett jobb som jag trivs hyfsat bra med. (om det inte vore för att jag tjänar skitpengar)
Jag träffade mitt ex när jag var i Berlin förra helgen. (mindmap: när jag frågade om han trivdes på sitt jobb sa han: Yes of course, I'm rich)
Han var ett as. Som vanligt antar jag men jag har alltid ursäktat hans manschauvinistiska karaktär med att han är intelligent och det faktum att jag var kär i honom gjorde ju inte saken bättre.
Nu när jag tänker på det är det rent fruktansvärt att han är intelligent Och mansgris. De är ju de värsta liksom.
Killen hade fever ray på sin dator och jag sa att jag skulle gå på konserten i december. Han sa att det var coolt men att han bara gillade hans låtar. Vilka hans låtar sa jag, Fever ray är ju Karin dreijers soloprojekt. Nää sa han, killen har ju fortfarande producerat det. Eh nä sa jag, sjukt irriterad över att han bara tog det för givet.
Men exet fortsätter, menar på att det är ju så de (Karin och Olof Dreijer) alltid har gjort, att killen producerar och tjejen sjunger. Exet grundar sina påståenden på enbart ENBART det som känns självklart för honom. Nämligen att killar kan. Tjejer kan inte.
Och så lägger han till att hennes röst är patetisk. Pathetic, it sounds pathetic.
Men exet lille, det är hennes röst på hela skivan vet du väl. Hon har ju bara pitchat ner rösten så den låter manlig.
Jesus christ. Just då hatade jag honom.

jag tror jag tappade bort den samtidigt som min ipod shuffle. nån som sett?

Den här har jag producerat.
åh så nöjd jag är med resultatet.
Andreas Grega är så fin så fin i sin rustning.

Mina fördomar gentemot Kairo är ganska många. Jag tror typ att alla män har shejksjal på huvudet. Jag tror typ att det är en stad som är ljusbrun och alla hus är byggda i lera. Jag tror typ att det står kameler i utkanten av staden och betar. Och så tror jag att kvinnor blir antastade jämt och ständigt och att det måste skitjobbigt att vara female där.
Vi får väl se.
Min bästis Emma drar dit nu och kollar läget. Hon är väldigt politisk av sig, sjukt intresserad av Islam, hon fastar till och med under Ramadan, hon är feminist, smart och hemskt rolig.
Jag ser fram emot att följa hennes blogg. Gör det ni också.

Lite gunga gunga varsågoda

Pojkvännen ligger på soffan. Han sover. Jag jobbar hemifrån. Headset och tekopp. Äppelpajen på värmning.
Vi hade vårt första gräl igår.
Han ville pruta i taxin och jag ville inte.
Min pappa var taxichaufför. Hankade sig fram hela livet. Det är ett slitigt jobb och jag tycker de kan få betalt.
Mest var det för att jag var full och för att alla taxichaufförer påminner om pappa.
Så jag grät lite, stora krokodiltårar för att ibland sköljer saker bara över en.
Jag har fortfarande inte tagit bort hans telefonnummer i mobilen. Pappa Claes står det för det var så mamma alltid sa. Pappa Claes.
Vi tittar på Amelie från Mont martre. Calle har inte sett den och jag blev lyrisk. Det har säkert gått ett antal timmar sen vi satte på den dock för jag har fått pausa för jobbsamtal och ivägskickningar av budgetar och dylikt.
Så nu sover han och jag skriver. En halvtimme kvar av filmen. Amelie och hennes dude ska precis till att träffas. Glasmannen spionerar som vanligt och får fina videokassetter med bebisar under vatten.
Jag måste gå nu. Äppelpajen är färdig.

Tydligen är detta ett brev som kommit i helt fel händer (eller bara i en förbannat less pojkväns)

BREV TILL GUNNAR

Jag är så frustrerad just nu. Om du nu älskar mig, hur kan du då sitta hemma när du lovat att komma och du hör hur jag bryter ihop? VARFÖR KOMMER DU INTE HIT DÅ? Snälla försök förstå denna text: Jag sa till dig igår jag blir helt krossad när du kommer sent till våra träffar, jag bröt ihop. Idag gör du samma misstag fast värre spelar ingen roll om din moster har dött, vi hade bestämt en träff den avbokar man inte för lite disk, man kommer ändå och MAN KLAGAR INTE FÖR MAN INTE ORKAR! Jag är så jävla ledsen just nu att du inte kom hit, du hörde hur mkt jag grät (gråter fortfarande och vi la på för 50 min sen, eller snarare din mobil dog KÖP EN JÄVLA FITTLADDARE ELLER LÄMNA IGEN DEN GAMLA). Jag kommer ALDRIG FÖRLÅTA DIG FÖR ATT DU INTE KOM. Det ända som skulle kunna hjälpa är en stor bukett blommor och en present, ja jag är allvarlig och det är sorgligt att jag måste skriva det för att du ska inse vad du ska göra imorgon.

Jag har gett dig så många utlimatum men du lyssnar aldrig, du tar aldrig till dig, du tar dem aldrig på allvar. Jag sätter inte höga krav, jag sätter de krav som mitt hjärta behöver för att inte bryta ihop.

Det var som Ellen sa när hon försökte trösta mig lite, först psychar han sönder dig så du blir labil, sen blir han arg för att du är psycho, vilket det är han som fått dig att bli.

Du har gjort mig helt labil. Allt är pga av dig. Jag var inte sånn här för 8 månader sedan. Jag var inte sånn här för ett år sedan. Tror du mig inte kan du fråga alla mina vänner, mitt ex och mina föräldrar. Det är hemskt att jag ens måste skriva så men du nochalerar alltid bort precis allt.


Detta är mitt sista ultimatum, take it or leave it (jag skriver på ett sätt som en cp störd skulle förstå, så fattar du inte vad jag menar är du bränd):

1. Håll alltid tiderna vi bestämt
2. Avboka aldrig mig och säg aldrig att du inte orkar träffas. Älskar och saknar du mig ska du vilja träffas, hur trött du än är.
3. Låt aldrig otrevlig när jag är ledsen och gråter, även om vi båda gjort fel behöver jag tröst i detta läge.
4. Kom över till mig när du märker jag behöver det, på direkten, släpp allt annat, hör du att jag gråter i tele så går du, 5 på eftermiddagen eller halv 12 på kvällen spelar ingen roll.
5. Lyssna alltid på mig, försöka ta till dig det jag säger.
6. Har du gjort fel eller väl kommit sen ska du alltid smörja mig även om jag först kan låta förbannad. Du ska köpa blommor och mindre presenter som förlåt.
7. Du ska inte brusa upp över småsaker, du ska lugn och sansad.
8. Du ska ta hand om mig och visa mig kärlek (punkter hur du gör det kommer nedan).
9. Säg aldrig "en sånn tjej vill jag inte ha", "du skrämmer mig", "det där känner du inte alls" (tvivlar aldrig på vad jag känner), "jag orkar inte gå dit". Allt sådant är knivugg i hjärtat som raderar minst 5 myskvällar. Varje gång du gör saker som du gjorde ikväll krävs det minst 5 romantiska kvällar för att göra det bra. Förstår du matten med det? Du kommer aldrig gå plus om du fortsätter såhär. Just nu ligger du minus ca 50 myskvällar efter alla våra bråk. Efter ikväll 55 myskvällar minus. Do you get the math?
10. försök alltid vara och låta positiv
11. ha tålamod med mig, jag är ett psycho pga av dig just nu
12. jag är så jävla känslig, deal with it, att skrika tillbaka hjälper inte en känslig tjej att lugna ner sig, att springa iväg hjälper inte heller. take it or leave it
13. Allt du säger inte fungerar FUNKAR VISST du måste bara testa helhjärtat. krama mig om och om igen, ta lite skit och krama igen, det blir bra. smörj mig när du gjort fel, försök försök försök.
14. VISA MIG DU VILL ÄNDRAS. JAG BEGÄR INTE en 100% ändring på en dag, men visa du vill.
15. en överraskning är inte att bädda sängen och köpa små godis, TRY HARDER.
16. du är med en av stans snyggaste tjejer, dags att börja leva upp till din roll som den pojkvännen.
17. skrika aldrig någonsin elaka saker till mig. och skrika helst inte överhuvudtaget.

detta är vad jag behöver för att inte vara labil (och känna mig älskad):
1. Du ska skämma bort mig med gulliga sms och samtal så ofta du kan
2. skriva kärlekslappar och lägga i mina kläder
3. boka biobiljetter eller restaurang besök i smyg
4. laga middagar åt mig i smyg
5. pussa och krama på mig när jag inte förväntar mig det.
6. prata med mig med den gulligaste rösten du kan
7. inte brusa upp och bli så arg på mig för du älskar mig mest av allt
8. är jag ledsen kommer du över direkt.
9. du ska alltid hålla det du lovar.
10. överraska mig med mina favoritblommor (jag gillar liljor, rosor, tulpaner, massor av olika, jag är inte så kräsen) och små presenter då och då
11. planera mysiga saker vi kan göra på helgerna
12. komma över till mig när du vet att jag är hemma, fast du har inte sagt att du ska komma
13. håll alltid om mig och min midja när vi är ute och går
14. viska gulliga saker till mig
15. saknar du mig mkt när du gör något annat, smsa/ring och säg det en snabbis då!
16. Förklara ofta dina känslor för mig, beskriv dem tydligt och stanna upp när vi är ute och går tex och säg "jag älskar dig för att..." och så säger du något om varför du älskar mig. det ska inte vara något vanligt utan mer en sak som verkligen visar att du känner mig. Som att jag är en väldigt glad person (när jag vill), du får inte använda den grejen btw.
17. sno min kalender och skriva in saker vi ska göra på helgen i den
18. nu har jag skrivit mail till dig i en hel timma, inte gjort något annat, lägg ner tid på mig. planera och planera och planera. visa ditt engagemang och lägg ner din tid.
19. leta upp brunchställen flera dagar innan det blir lördag.
20. kolla väderprognosen och planera en picknick dagen innan. säg att du vill ses senare dagen innan för du planerar en överraskning till mig, då kommer jag defintivt förstå dig.
21. köp/beställ något som skriker "Hanna" för att visa du känner min stil och mig.
22. respektera mig, alltid.

Förstår du vart jag vill komma? Förstår du vilka typer av saker jag vill ha? Spara gärna detta mail och läs flera gånger.


För sista gången Gunnar, kan du ge allt det jag skrivit ovan. Då ses vi onsdag 12.30 Skultorp. Annars snälla, kom inte dit. Hej då.

jag har är att låta som att jag vet allt.
En ganska bra egenskap i jobbsammanhang men extremt enerverande rent personligt. Ingen kan ju veta allt. Världen är relativ. Fruktansvärt med människor som tror sig veta bättre.
Jag tänkte på det här bara för att jag läste om mitt inlägg om kärlek och ville typ lite spy på mig själv. (Eller bara hålla det i munnen för att sen svälja det) Jag låter ju så jävla rättfärdig.
Jaja, bara så att ni vet.
Jag har ju självdistans men tycker om att raljera lite ibland över min egen (nyvunna) förmåga att se livet från den ljusa sidan.
Jag är ju ganska dystopisk innerst inne. Sån som, om jag bara haft lite mindre självbevarelsebedrift, säkerligen hade kunnat cutta underarmar i tonåren.
Med det sagt. Nu ska jag åka moppe med syrran. Hon kör, jag sitter bakpå och ber för livet (mycket religöst snack från en som ens inte är troende) Min syster är helt livsfarlig i trafiken, vet inte skillnad mellan höger o vänster och har ingen aning om trafikregler what so ever.
Om ni ser en rosa moppe med nalle puh-klistermärken på (för att dölja den spruckna lacken, hon krockade med ett staket senast) håll er undan!